– Vi lurar ingen på pengar.
Det säger Michel Normark och Eva Eriksson, ansvariga chefer på AFA Försäkring för arbetsskador.
– Det finns ju inget syfte med att vi skulle göra så. Vi är ju inget vinstdrivande bolag. Det är ju försäkringstagarnas pengar, säger de.
Några av de arbetsskadade som vi skriver om fick för lite i ersättning för inkomstförlust och nekades till en början livränta efter 65 års ålder. Lurar ni de arbetsskadade på ersättning genom att betala ut mindre än de ska ha?
– Nej det gör vi inte. Det finns ju inget syfte med att vi skulle göra så. Vi är ju inget vinstdrivande bolag. Det finns ingen sådan drivkraft för oss. Det är ju försäkringstagarnas pengar, säger Michel Normark, chef för analys och försäkringsvillkor.
– När vi betalar en livränta och man blir 65 år, så säger vi inte stopp utan per automatik sjunker den till hälften, säger Eva Eriksson, chef för skaderegleringen på TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada).
Vilka inkomstuppgifter baserar ni livräntan och ersättningarna för inkomstförlust på vid arbetsskada?
– Vi ska följa skadeståndsrätten och då kan man inte bara titta på vad någon hade i taxerad inkomst ett år före skadan, utan man måste beräkna den inkomst som personen mest troligt skulle haft i framtiden. Då är det en massa faktorer som kommer in i den bedömningen – vilken ålder och utbildning den arbetsskadade har, om det är troligt att personen skulle varit kvar i samma yrke utan skadan, jobbat på ackord livet ut eller blivit arbetslös. Om vi tar fallen du pratar om – vi kanske har räknat på en genomsnittlöns i det länet för byggnadsarbetare, säger Michel Normark.
Har ni någon enhetlig metod för att beräkna livräntan?
– Nej det har vi inte. Vi gör verkligen en individuell bedömning i varje enskilt ärende, både på plus- och minussidan, och därför finns ingen enhetlig bedömning. Vi har ju ingen villkorsförsäkring, utan försäkringen är grundad på skadeståndsrätten. Vi ska ju försöka nå så nära som möjligt den ersättning som den skadade ska ha, som om den inte hade skadat sig, säger Michel Normark.
Han fortsätter:
– Om personen anser att den har speciella omständigheter, så kan den inkomma med handlingar som visar att den borde ha högre ersättning. Då ändrar vi det.
Eva Eriksson säger att det alltid är svårt att beräkna ersättning för lång tid bakåt liksom för lång tid framåt.
De hänvisar båda till en dom i Högsta domstolens 2008, som innebär att man kan begära omprövning av AFA:s beslut om inkomstförlusten överstiger tio procent av den lön man hade.
– Då godkände man även att löneutvecklingen på arbetsmarknaden skulle kunna ligga till grund för en omprövning hos AFA om livränta. Tidigare gick inte det., säger Michel Normark.
Sedan domen har runt 300 sådana ärenden inkommit årligen till AFA,
– Vi beviljar cirka 55 procent av dem ersättning där man vill ha ändring på grund av inkomstutvecklingen, säger MIchel Normark.
Domen innebar en ökad arbetsbörda för AFA som sedan dess anställt ytterligare 60 skadereglerare för arbetsskador.
Enligt Leif Kåvestad har AFA:s beräkningar missgynnat honom och hans klienter. Han begärde därför ut den taxerade inkomsten från Skatteverket som underlag och överklagade besluten, varpå ersättningarna höjdes. Det måste ju innebära att AFA räknat fel från början?
– Vi försöker använda ett brett spektrum för att se hur situationen sett ut för den här personen från skadestillfället och framåt. Då är det inte bara den taxerade inkomsten eller arbetsgivaren vi kan utgå från, utan det kan även vara lönestatistik från facken eller statistikuppgifter från SCB. Vi behöver lägga det här pusslet utifrån den arbetsskadades perspektiv, hur inkomsten skulle ha set ut om personen inte skadat sig, säger Eva Eriksson.
Högsta domstolen skriver i sin dom från 2008 att ”Lagutskottet betonade vidare att en skadeståndsprövning av detta slag ställer stora krav på utredningen eftersom man inte kan bygga bedömningen på schabloner utan i stället måste se till att utredningen i det enskilda fallet blir så fullständig som möjligt”.
Ändå gör ni årliga schablonuppräkningar av livräntan, samma som Trafikskadenämnden gör för trafikskadade. Varför?
– Så ser det ut för alla – trafikskadade, arbetsskadade – där skadeståndsrätten är grund. Det baseras på fastställt basbelopp. I år har basbeloppet gått ned eftersom vi inte har någon inflation, men vi har ändå inte sänkt livräntan utan den består, säger Eva Eriksson.
Så detta har gynnat de arbetsskadade?
– Ja det har det, säger hon.
– Under pågående utbetalningsperiod gör alla på det här sätter. Men om man upptäckt att man gjort ytterligare en inkomstförlust så kan man begära omprövning av beslutet sedan domen i Högsta domstolen, säger Michel Normark.
Varför har ni så långa handläggningstider. Det kan ju ta upp till 13 månader innan ni ens påbörjar en utredning om livränta.
– Ja i den här delen så är de långa, vi har långa handläggningstider och har anställt fler personer med anledning av det ökade inflödet sedan domen. Det här är komplexa utredningar och vi behöver hela tiden utbilda och vidareutbilda personalen. När rättsläget var nytt var det ny status från ena dagen till andra att hantera, säger Eva Eriksson.
Hon fortsätter:
– Men det är inte så att alla får vänta i 12-13 månader. Men om vi inte är överens med kunden, så blir det ju ytterligare väntan innan vi kommer fram till ett beslut. Det är hur den framtida inkomstförlusten ska beräknas som vi kanske inte alltid är överens om.
En man hann dö medan utredningen pågick och hann därför aldrig få glädje av pengarna. Vad är en rimlig tid att vänta?
– Rimlig väntetid i den här typen av ärenden är givetvis inte längre än sex månader, men där är vi inte än. Utan väntetiden är mellan sex och 12 månader. Förra året var det ungefär 200 personer som fick vänta längre än sex månader på beslut om livränta. Men det är ju en väldigt liten del av det totala inflödet av ärenden till AFA. Vi hade 85 000-86 000 ärenden förra året, säger Eva Eriksson.
AFA betalade tillbaka 40 miljarder till arbetsgivarna – i stället för att pengarna gick till de sjuka och arbetsskadade. Varför?
– Orsaken till återbetalningarna handlar om sjukförsäkringen och inte om arbetsskadeförsäkringen. Det har att göra med att reglerna kring den allmänna sjukförsäkringen förändrades, bland annat så begränsades möjligheten att vara sjukskriven hur länge som helst. Det resulterade i att vi fick ett överskott. Och sjukförsäkringen kostar inte arbetsgivarna någonting, vi har ingen premie på avtalsgruppsjukförsäkringen, förklarar presschefen Caroline Rylander.
– Sedan ska man vara medveten om att dessa pengar är resultatet av en god kapitalförvaltning och att det var en återbetalning, inte en återbäring, säger hon.
Ni skriver på AFA:s hemsida att ni arbetar för ”ett tryggare arbetsliv” och ”genom kollektivavtalade försäkringar skapar vi trygghet på jobbet för fyra miljoner människor”. Det finns arbetsskadade som inte skulle hålla med.
– De flesta människor får ju pengar. Vi betalade ut 9,9 miljarder kronor förra året. Det finns ju ett regelverk för hur mycket och vilken ersättning man ska ha som vi måste följa, säger Michel Normark.
Har er personal otillräckliga kunskaper?
– Nej det skulle jag inte säga. Vi har kontinuerliga utbildningar både i skadeståndsrätten, i kommunikation och samtalsteknik. Sedan om det finns någon kund som vi inte nått fram till på ett bra sätt så vill vi gärna veta det. Vi jobbar mycket med den personliga kontakten och mäter kundnöjdhet varje år, säger Eva Eriksson.
Många anställda tycks inte känna till att de är försäkrade via AFA. Är informationen till försäkringstagarna bristfällig?
– Vi satsar stora belopp på att informera om vad vi gör. Detta är en del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Då har man valt att informationen om försäkringen ska ske på arbetsplatserna. Och där har både arbetsgivarna och facket ett ansvar. Vår egen informationsplikt är mot dem som skickat in en ansökan till oss, säger Michel Normark.
Leif Kåvestad har anmält AFA Försäkring till Finansinspektionen eftersom han menar att ni betalar ut för lite i ersättning.
– Vi står ju under Finansinspektionens kontroll. De kommer på besök regelbundet, men vi har inte fått någon erinran om att vi inte skulle ha skött vår skadereglering, säger Michel Norström.
Det verkar ju finnas en förtroendebrist bland arbetsskadade gentemot AFA Försäkring. Vad ska ni göra åt det?
– Det är ju självklart att vi får fundera på det. Alltid när vi får kritik ska vi rannsaka oss själva. Vi måste titta på när vi får klagomål hur vi hanterar verksamheten och skaderegleringen. Men vi har ju, återigen, ganska många ärenden där kunder är väldig nöjda. Att vi inte lyckats fullt ut med att möta de skadade och skapa förståelse för hur situationen ser ut just i deras ärende, det är beklagligt, säger Eva Eriksson.
Vad ska de göra som anser att de fått för lite i livränta och ersättning för inkomstförlust?
– När vi fattat beslut om ersättning får kunden möjlighet att återkomma inom två månader. Om kunden inte tycker att beslutet är bra kan den inkomma med kompletterande underlag. När vi tagit slutlig ställning i ett ärende kan man få omprövning hos Omprövningsavdelningen och sedan Skiljenämnden, säger Eva Eriksson.
AFA Försäkring har 198 miljarder i tillgångar samtidigt som arbetsskadade fått kämpa länge för livränta och korrekt ersättning på ålderns höst. Vad säger ni till dem?
– Oavsett hur många miljarder vi har så är vårt uppdrag att se till att personer får rätt ersättning. Det är också villkor som styr försäkringen. Då har vi att ta ställning till och göra så tydligt vi kan för den drabbade att det här gäller för dig och ditt ärende. Vid den här tidpunkten såg villkoren ut så här, eftersom villkoren förändras över tid. De senaste åren har det varit flera villkorsförändringar, framför allt villkorsförbättringar, säger Eva Eriksson.
– 198 miljarder, det är ju inte våra pengar utan de försäkrades pengar. Det är försäkringstekniska avsättningar för framtiden också för att de som ska få livränta ska kunna få det livet ut, säger hon.
